Greiders hjärnspöken

I dagens DN går Johan Lundberg hårt åt de fördomsfulla insinuationer som Göran Greider gjorde sig skyldig till i sin krönika i samma tidning härförleden. Enligt Greider har alla som kallar sig konservativa ett ansvar för att tänka igenom vad man står för, i ljuset av Utöya. Samma tankegods och samma ideologiska bakgrund, tycks han mena.

Men bara för att Anders Breivik av taktiska skäl velat bredda stödet för sin radikala rörelse genom att beteckna sig som konservativ betyder det inte att det finns ideologisk koppling mellan Burke, Churchill, Arvid Lindman – och massmordet på Utöya. Naturligtvis inte. Självklart inte. Vad skulle en tillbakablickande, nostalgisk, jordnära, familjeintresserad, landsbygds- och hattbärande kyrkofarbror ha med en terrorist och en dynamitard att göra? Ingenting.

Ska man definiera Anders Breivik politiskt eller ideologiskt så är det snarare en radial samällsomstörtare vi har att göra med. Men, som Johan Lundberg skriver, konservatismen är inte radikal. Socialismen är radikal, nazismen är radikal, fascismen är radikal. Även liberalismen har radikala inslag. Men konservatismen är inte radikal. Konservatismen är inte samhällsomstörtande. Konservatismen rör sig över huvud taget inte särskilt fort. Konservatismen sitter ned i tredelad kostym och läppjar på en cognac.

Att Göran Greider härbergerar en stort antal hjärnspöken är ingen nyhet. Vi har hört dessa marxistiska 1800-talstirader från TV-sofforna i flera års tid, men att antyda att vi konservativa har liknande syn på världen som AB är väl magstarkt. Johan Lundberg ger dock svar på tal. Läsvärt!